Nu är det dags att lyfta fram det bästa inom lantbruksjournalistiken. Ansökan till IFAJ Alliance Tire Star Prize 2026 är öppen – en av världens mest prestigefyllda utmärkelser inom agrar journalistik.
Tävlingen riktar sig till medlemmar i IFAJ:s medlemsorganisationer och ger möjlighet att få sitt arbete granskat och uppmärksammat internationellt. Bidrag kan vara publicerade texter, foto, poddar, video eller digitalt innehåll från 2025.
Priset omfattar flera teman, bland annat innovation, hållbarhet, teknik, ekonomi och landsbygdskultur. Totalt finns ett flertal kategorier och utmärkelser – inklusive ”Journalist of the Year” – där vinnarna belönas med prispengar och global uppmärksamhet.
Sista ansökningsdag är den 15 maj 2026, och varje deltagare kan skicka in upp till två bidrag.
Ta chansen att visa upp ditt arbete på en internationell scen – skicka in ditt bidrag!
Håkan Tegenrot, ny i FSLJs styrelse, har varit på pressresa i Brasilien med IFAJ. Här kan du läsa hans reflektioner.
Som deltagare till IFAJ:s pressresa till Brasilien i mars i år var det med många förutfattade meningar jag for iväg. Det är en lång resa dit, så många tankar hann tänkas innan ankomst, om vad som var intressant att se närmare på. Från svensk horisont kretsade det mycket kring frågan om avskogning och förlorad biodiversitet. Visst har det historiskt sett varit ett problem för jordbruket i Brasilien, men hur ser det ut idag? Efter flera studiebesök på gårdar och forskningscentra, samt inte minst diskussioner med branschföreträdare, kom mina förutfattade meningar på skam. Jordbruket i Brasilien har utvecklats enormt, till det kommer också strikta regler för hur naturlig vegetation ska bevaras. Lagstiftningen skärptes 2012, vilket har gett betydande förändringar. Nedan diagram, från forskningscentrat Embrapa, visar på markanvändningen i Brasilien totalt sett. Där framgår att två tredjedelar av landytan består av naturlig vegetation. I området Amazonas är samma andel naturlig vegetation över 80 procent.
Brasilien är globalt sett en dominerande exportör av jordbruksråvaror. Jordbruks- och livsmedelsexporten uppgick 2025 till 170 miljarder dollar. Kina är största exportmarknaden, med EU därefter omfattande 14 procent av exporten. Handelsminister Luis Rua, vid departementet för jordbruk, boskap och livsmedel (MAPA), menar att de krav som ställs vid export till EU uppfylls av Brasilien gott och väl, ofta till och med över den standard EU kräver.
För att kontrollera att jordbrukarna följer lagen om skydd av inhemsk vegetation använder Brasilien satellitbilder och sitt miljö- och landsbygdsregister. I registret anger jordbrukarna gårdens läge och områden för lagstadgade reservat. Därtill finns områden som är permanent skyddade, till exempel längs floder och i branta sluttningar, dessa är automatiskt skyddade enligt lag. Jordbrukaren är skyldig att registrera alla dessa områden och respektera deras skyddssystem. Utöver vanliga sanktioner har myndigheterna även andra verktyg till sitt förfogande om lantbrukarna bryter mot reglerna. Jordbrukare kan förlora tillgången till banklån, deras djur kan komma att nekas vid slakterier och råvaruhandlare kan bli förbjudna att köpa deras grödor, förklarade Patricia Menezes Santos vid besök på forskningscentret Embrapa.
Som sammanfattning av pressresan och intrycken från studiebesök och diskussioner med branschen, citerar jag Ingo Plöger, ordförande för ABAG, Brasiliens Agribusiness Association. ”Vi är konkurrenskraftiga i vår jordbruksproduktion, Europa måste utveckla sitt jordbruk och möta konkurrensen. Utan konkurrens sker ingen utveckling.” Detta angående frågan om frihandel och Mercosuravtalet med EU.
Finlands lantbruksjournalister bjuder in 25 lantbruksjournalister till en pressresa i sydvästra Finland, som är ett av landets mest intensiva jordbrukslandskap med massor av spännande besök på programmet.
Under fyra dagar får du uppleva finskt lantbruk på riktigt: världens största grisuppfödning där grisarna faktiskt får behålla svansarna, ett forskningslantbruk i en medeltida slottsmiljö vid Östersjöns strand och en spannmålsgård driven av energi från den egna skogen. Du besöker livsmedelsföretaget Raisio, lär dig om Finlands unika försörjningsberedskap och avslutar med bastu och middag i skärgården.
Det är med andra ord fyra fullpackade dagar med riktiga gårdar, engagerade lantbrukare och gott sällskap.
Datum: 31 maj–3 juni 2026 Plats: Åboregionen, Finland Avgift: 295 € enkelrum / 200 € delat rum – inkl. hotell, mat och transport under resan Antal platser: 25 – först till kvarn gäller! Sista betalningsdag: 12 maj 2026
Tre nya styrelseledamöter valdes in när FSLJ höll sitt årsmöte i måndags. Samtidigt beslutades att medlemsavgiften lämnas oförändrad på 275 kronor.
Årsmötet var välbesökt och kan ha slagit deltagarrekord med totalt 24 deltagare. Nio personer deltog på plats i Stockholm, fem i Borgeby och tio deltog digitalt.
Mötet inleddes av KSLA:s akademisekreterare Peter Normark som hälsade deltagarna välkomna.
Därefter berättade Christel Brandt och Sara Håkansson, producenter för tv-serien Svenska bönder, om arbetet bakom produktionen. Bland annat framkom att teamet haft omkring fem inspelningsdagar per gård och månad.
Lena Johansson informerade om att IFAJ i år firar 70-årsjubileum. Sverige var ett av de fem länder som grundade organisationen, tillsammans med Tyskland, Frankrike, Österrike och Belgien. I dag har IFAJ medlemsorganisationer i 62 länder.
IFAJ:s president Steve Werblow deltog via länk från Brasilien och skickade en hälsning till den svenska föreningen.
Under årsmötesförhandlingarna fastställdes årsboksluten för både FSLJ och Ivar Petersons stipendiefond, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Frågan om eventuell ersättning till styrelsen diskuterades under mötet. Valberedningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till nästa årsmöte.
Till nya styrelseledamöter valdes Sara Bref, Håkan Tegenrot och Emma Sonnesson. Samtidigt tackades Linda Grimstedt och Anna Larsen av efter många års arbete i styrelsen. Läs mer om nya styrelsen här: https://www.fslj.se/omfslj/var-styrelse-2025/
Frilansjournalisten Therese Krojegård är Årets Lantbruksjournalist 2026. Hon prisas för sina gripande reportage om lantbrukare med fokus på social hållbarhet.
Therese Krojegård är uppvuxen på en mjölkgård på Öland, men bor sedan 14 år i Järvsö i Hälsingland. Hon arbetar som djurskötare på en gård och även som frilansjournalist med fokus på lantbruk. Tidigare har hon arbetat på Ölandsbladet, Barometern, Östgöta Correspondenten, TT Spektra, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Under året har hon utmärkt sig med flera starka reportage om lantbrukare, publicerade bland annat i ATL, Land Lantbruk och Lantmannen.
– Det känns smått overkligt, fint och hedrande. Jag blir glad och stolt. Jag ser det som ett erkännande av att mitt engagemang lyser igenom och att jag lyckats skapa förtroende i möten med lantbrukare och berätta om deras verklighet på ett sätt som är relevant och berör, säger hon om utmärkelsen.
Reportagen har bland annat handlat om lantbrukare som drabbats av utbrändhet, om när en lantbruksfamilj förlorade ett barn i en traktorolycka, men även om hur unga hittar nya vägar in i branschen och om granskningar av arbetsmiljö.
– Med det här kvittot på att jag är på rätt väg vill jag fortsätta låta nyfikenheten visa vägen, lyssna in vad som engagerar och våga gå nära. Att skapa kontakt med lantbrukare på deras villkor är a och o, och att få ta deras tid i anspråk och besöka deras företag är inget jag tar för givet. Jag är tacksam om jag får fortsätta göra det. Att lyfta perspektiv på social hållbarhet och generationsskiften känns fortsatt angeläget.
– Therese är en skicklig journalist som visar hur viktigt det är med djup förankring och praktisk branschkunskap. Hon visar att det går att skapa ett förtroende som gör att hennes intervjupersoner vågar berätta om det som kanske inte alltid är helt enkelt, men där det finns mycket att vinna på att dela erfarenheter för alla. Det gör Therese till en sann förebild för alla svenska lantbruksjournalister, säger Anna Nilsson, som är ordförande i FSLJ.
Årets Lantbruksjournalist har delats ut av FSLJ sedan 2021 för att lyfta fram vikten av en kvalificerad bevakning av de gröna näringarna.
Här är motiveringen till Årets Lantbruksjournalist 2026:
“Med nyfikenhet, djup branschkunskap och stor respekt för lantbrukskåren skapar Årets lantbruksjournalist ett förtroende hos sina intervjupersoner att berätta om sitt allra innersta. Läsarna får följa med in i de tyngsta och svåraste ämnena som engagerar och berör. Med flera starka reportage publicerade under året banar hon väg för en journalistik där praktisk lantbrukserfarenhet förenas med ett finkänsligt berättande – ett föredöme för lantbruksjournalister.”
Årets Lantbruksjournalist får förutom blommor och diplom även en prissumma på 3 000 kronor.
ENAJ (European Network of Agricultural Journalists) utvecklar sin kommunikation för att göra information snabbare och mer tillgänglig för medlemmar i hela nätverket.
För att inte missa viktiga nyheter, pressresor och andra möjligheter uppmanas medlemmar att följa ENAJ:s centrala kanaler. Där publiceras löpande uppdateringar och nyhetsbrevet kommer också att fungera som en prioriterad kanal för viktiga utlysningar.
Är du lantbruksjournalist eller kommunikatör och under 36 år? Då tycker vi du ska ansöka om Young Leader-stipendium i samband med kongressen i Kroatien i höst!
Young Leader IFAJ är ett program för unga jordbruksjournalister och kommunikatörer som syftar till att utveckla deras ledarskap, kompetens och nätverk inom branschen. Programmet genomförs i samarbete mellan IFAJ och företaget Alltech och inkluderar vanligtvis en ledarskapsutbildning (Boot Camp) och deltagande i IFAJ:s kongress.
Stipendiet täcker alla kostnader för deltagandet. Det är också möjligt att ansöka om ett resebidrag från FSLJ.
Till dig som
är intresserad av att söka: tänk på att det just är en internationell jury som
väljer ut vilka som utses att bli Young Leader, så passa på att framhålla dina
meriter och lyft fram varför just du är en värdig stipendiat.
Hör gärna av dig till oss i styrelsen om du vill få feedback på din ansökan.
Det är nu bara några dagar kvar att nominera till Årets
Lantbruksjournalist 2026, som Föreningen Skogs- och Lantbruksjournalister
arrangerar för sjätte året i rad. Nomineringen är öppen till den 28 februari.
Passa på att nominera dig själv, en kollega eller någon annan i branschen som du vill lyfta lite extra.
Med nomineringen ska du skicka in en motivering till varför just den kandidaten förtjänar titeln Årets Lantbruksjournalist. Bifoga även länkar eller pdf med artiklar eller inslag från radio, tv, webb eller tryckta medier som underlag.
Mejla din nominering till foreningen.fslj@gmail.com senast den 28 februari. Vinnaren utses av FSLJ styrelse och presenteras på föreningens årsmöte den 16 mars.
Carl Johan Granqvist och Sara Staffare driver en gård i Bredsjö utanför Hällefors. De är två av bönderna som går att följa i TV-serien ”Svenska bönder” på Viaplay och TV3 i vår.
Särskilt inbjudna gäster till årsmötet är Christel Brandt och Sara Håkansson, producenterna bakom den nya TV-serien ”Svenska bönder”. Ta chansen att ställa frågor till dem kring formatet och höra om hur inspelningarna har gått till!
Årsmötet blir måndagen den 16 mars klockan 17.15 till cirka 19.30.
Delta på plats på Kung. Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm eller på Hushållningssällskapets kontor i Borgeby i Skåne eller digitalt. Anmäl dig senast den 11 mars till foreningen.fslj@gmail.com. Ange om du ska vara på plats eller via Teams och om du vill ha förtäring.
Efter årsmötesförhandlingarna avslöjar vi vem som blir Årets Lantbruksjournalist 2026. Det finns därefter chans att mingla bland medlemmar då det bjuds på enklare förtäring efter årsmötet om ni deltar är på plats i Stockholm eller Skåne.
Årets utdelning från Ivar Petersons stipendiefond var 48 330 kronor som tre stipendiater nu får dela på.
Torbjörn Esping, journalist, kommunikatör och författare, tilldelas 15 000 kronor för en studieresa till Storbritannien med fokus på biocykliskt veganskt jordbruk. Genom studiebesök på två gårdar som bedriver ekologisk odling utan djur vill han fördjupa sin kunskap om möjligheterna och begränsningarna med djurfri växtodling. Syftet är att bidra med saklig kunskap till en ofta polariserad debatt om gödsel, animalieproduktion och framtidens lantbruk.
Anna Falk, kommunikatör vid Hushållningssällskapet Skåne/HIR Skåne, tilldelas 8 830 kronor för att delta i lantbruksmässan Cereals i England, som arrangeras på Diddly Squat Farm. Genom att studera hur rådgivning, kunskapsöverföring och lantbrukets villkor kommuniceras till olika målgrupper vill hon utveckla nya former för pedagogisk och engagerande kunskapsförmedling inom de gröna näringarna i Sverige.
Karl-Johan Fabó, frilansskribent, rådgivare och forskarassistent, tilldelas 24 500 kronor för en studieresa till Georgien med fokus på vinodling, klimatanpassning och genetisk mångfald. Genom fältstudier i flera av landets vinregioner och besök vid forskningsinstitutioner vill han hämta kunskap som kan stärka svensk vinodling och förmedlas vidare genom svensk fackpress och populärvetenskapliga sammanhang.
